Självrättande appar och formativ bedömning

Hur vet du som lärare att dina elever lär sig det du vill att de lär sig och hur vet eleven själv att hen lär sig och vad? Hur blir det med formativ återkoppling när eleverna tränar språket med hjälp av självrättande språkträningsappar? Räcker det med att verktyget ger en korrektiv återkoppling så snart eleven har tryckt på ok-knappen? Vid rätt svar kan eleven snabbt klicka sig vidare med hjälp av en grön pil och hasta vidare i verktyget för att slutligen klara av ännu en nivå och få stjärnor och vinnarpokaler. Det är jättebra och jätteenkelt och väldigt smidigt! Absolut. Men jag ser samtidigt en fara i det. Det finns nämligen en risk att eleverna hamnar för djupt i ett spelbeteende (s.k. spelifiering) och slutar att tänka på vad det är de egentligen håller på med och varför - nämligen att de ska utveckla sitt språk. Samtidigt är effekten som spelifiering skapar något bra och positivt eftersom elevens hjärna då producerar dopamin och dopamin främjar lärande och gör att man minns bättre.



Snabbast är inte bäst

Nej, det räcker inte att klicka sig igenom uppgifterna så fort som möjligt. Risken finns att ett sådant lärande blir alldeles för mekaniskt och mest i stil "gjort, men inte förstått". 

Som lärare behöver vi kontinuerligt gå in och bedöma elevens lärande formativt. Den appen som skulle fixa att ge formativ återkoppling och dessutom muntligt finns inte. Visste du förresten att det engelska ordet assessment (bedömning) härstammar från latinets assidere, vilket betyder "sitta bredvid" (källa: James Nottingham)? Det är intressant, för att sitta bredvid eleven en stund varje gång eleven jobbar med någon självrättande resurs är just vad vi bör göra. Bokstavligen eller i överförd bemärkelse, det spelar inte så stor roll. Bara vi som lärare är DÄR och har koll på hur det går för eleven. Varför? För att hjälpa eleven att förstå vad det aktuella lärandemålet är, ge muntlig stöttning och få eleven att fokusera mer på själva LÄRANDEPROCESSEN och mindre på spelande.

Ett självrättande verktyg bedömer om eleven löser en uppgift rätt eller fel. Verktyget ger alltså en korrektiv återkoppling. En poängställning i slutet avslöjar inte mycket om hur eleven har tänkt och varför elevens resultat ser ut som det gör. Vad går bra och vad verkar eleven ha svårigheter med? Vad skulle eleven behöva träna mer på och hur?



Självreglerat lärande

Enligt forskarna J Hattie och H Timperley finns det också en typ av återkoppling som går ut på att eleven själv hela tiden påminner sig om vad målet är, kontrollerar var hen befinner sig i förhållande till målet och stämmer av om hen är på rätt väg. En sådan återkoppling kallas för självreglerande återkoppling och jag tycker att det är viktigt att eleverna använder sig av den också när de jobbar med självrättande appar. Eleven måste reflektera över vad hen gör i appen, hur hen gör det, varför och i vilket syfte.

Det är t.ex. en stor skillnad mellan att kunna "läsa" ett ord eller en fras/text som man ser på skärmen framför sig och nyss har hört läsas upp, och att skriva ner ordet/frasen/texten för hand på ett papper för att repetera läsning och skrivning även efteråt. Det är vad jag menar: tänk utanför appen och ge eleven adekvat studieteknik och strategier för självbedömning och utveckling av metakognition. Visa eleverna hur de kan växla mellan olika uttrycksformer och kombinera digitalt och analogt när de jobbar med appar vars syfte är att exempelvis öva avkodning, uttal och skrift av ord och meningar. Låt det bli en rutin för varje elev att anteckna nya ord och meningar från appen i sin skrivbok för vidare träning (uttal, stavning, läsning, förståelse, användning i meningar mm).

Metakognition måste helt enkelt vara påslagen i elevens hjärna. Utan förmågan till metakognition kan eleven knappast besvara de tre formativa huvudfrågorna (D Wiliam):

  • Vad är det jag försöker lära mig?
  • Vilka framsteg har jag gjort hittills?
  • Vad ska jag göra härnäst och hur?
Om eleven efter en avklarad uppgiftsserie/nivå får en översikt med ett antal poäng eller procent, borde eleven lära sig att stanna upp och ta sig en liten funderare över vad poäng- eller procentnivån innebär. Duger 4 poäng av 10 möjliga och räcker det med 57 % korrekta svar? Är det en kvalitativt godtagbar prestation? Vad indikerar ett dylikt resultat vad gäller elevens nästa steg? Fortsätta eller backa? Det är i det här skedet som de tre formativa frågorna har sin relevans.


Från trygghetszon till utvecklingszon

Om elever får välja helt fritt vilka teman och uppgifter de ska jobba med i ett självrättande digitalt verktyg, händer det ofta att de väljer och hoppar mellan sådant som de redan kan, eftersom det blir enkelt att få "belöning" i form av alla rätt och avklarade poäng. När svårighetsgraden börjar bjuda på motstånd, stänger eleven ner och börjar om med något som hen känner sig bättre till mods med. Varför?

Förklaringen har med den närmaste utvecklingszonen respektive trygghetszonen att göra (Vygotskij). Klart eleven vill få belöning och bekräftelse med minsta möjliga ansträngning - hjärnan skriker ju efter ett nytt dopaminpåslag! Därför väljer eleven att arbeta med sådant hen redan kan för att slippa utsätta sig för risken att misslyckas. Men då sker ingen språkutveckling. För att språkutveckling ska kunna ske, måste eleven ta sig an svårare uppgifter och få stöd i att klara av dem.

Avcheckningsblanketter

På grund av ovanstående skapade jag en gång i tiden avcheckningblanketter för Alfavux, Läskod och Hejsvenska! (läs om apparna i ett tidigare inlägg) som en form av stödstruktur för mina elever. Syftet med avcheckningsblanketterna är att få eleverna att systematiskt och målmedvetet jobba sig igenom innehållet och följa progressionen i verktyget/appen. Med andra ord: Ge eleverna stöttning på vägen från trygghetszonen till utvecklingszonen. Genom att checka av en avklarad uppgift/nivå, vet eleven hur långt hen har kommit och vad som står på tur. Här nedan ser du en bild på blanketterna.

Om du är intresserad av avcheckningsblanketter för Hejsvenska!, Alfavux och Läskod, hittar du dem som pdf-filer för gratis nedladdning och utskrift på en separat sida. När det gäller Hejsvenska 1-4, finns det på samma sida även aktuella innehållsförteckningar och en "nyckel" för hur du kan länka till enskilda teman och kapitel. Det ger dig en utmärkt möjlighet att grupp- och individanpassa användandet av Hejsvenska!.

Elever med kort eller ingen studiebakgrund
Elever med kort eller ingen skolbakgrund (inte sällen även andra) behöver tillägna sig rutiner och studieteknik och lära sig att arbeta systematiskt mot ett mål. De behöver lära sig att förstå enkla översikter med bildsymboler, föra och tolka enkla anteckningar och planera och följa sina egna studier steg för steg. De lär sig även att jämföra skrift i olika medier, analogt och digitalt. Det kan de bl a göra med avcheckningsblanketterna som stöd - samtidigt som tränar på språket och lär sig ord, fraser, läsa och skriva. 


Ett tidigare inlägg om självrättande språkträningsappar kan du läsa HÄR.

Till sidan med avcheckningsblanketter, innehållsföreteckningar och länkar för Hejsvenska.